Solceller: ett försök att se klart i förälskelsefasen

Drastiskt sjunkande priser, kraftig tillväxt och snabb teknisk utveckling har präglat solcellsmarknaden det senaste decenniet. När det gäller solceller finns inget annat än glada nyheter, och solpaneler på taken har blivit en stark symbol för hållbarhet. Men de här stämningarna har vi sett ofta i miljöteknikens historia. Är solcellerna ännu en teknikförälskelse som kommer att slockna när vi inser nackdelarna?

Nedan är en granskning av några av de påståenden som hörs starkast från solcellernas hyllningskör. Är priserna på solpaneler verkligen så låga och vad beror det i så fall på? Är den väldigt snabba expansionen av solkraft entydigt positiv? Hur ser solcellsnäringens energianvändning och klimatavtryck ut? 

Ingen teknik finns i ett vakuum. Snarare än att se med förstoringsglas på enskilda tekniska komponenter hävdar jag att man måste zooma ut. Energisystemet är ett sociotekniskt system, vilket innebär att tekniken är intimt sammanflätad med sociala relationer, begränsas av institutionella ramar och påverkas av geopolitiska förhållanden. Med ett sådant perspektiv, vad man på akademiska kan kalla ett systemanalytiskt angreppssätt, kan man få helt andra resultat än med den traditionella ingenjörsblicken. Det systemperspektivet försöker jag anlägga här.

Prisfallet: solcellernas liv i en ny ekonomisk geografi

Kostnaderna har fallit, om det råder det ingen tvekan. Det har de gjort ända sedan de första solcellerna på sjuttiotalet, mätt i kostnaden per producerad enhet elektrisk energi (det vedertagna sättet att beräkna kostnader för olika kraftslag). Som diagrammet visar faller kostnaderna som snabbast i början men sjunker sedan relativt långsamt år för år, vilket är en helt normal kostnadsutveckling för nyare teknik. De viktigaste genombrotten och effektiviseringarna kommer i början och därefter går det i långsammare tempo.

De konventionella kiselsolcellernas prisutveckling

Däremot händer något efter 2008. På kort tid sjunker priserna väldigt drastiskt. Detta kan ges en lång förklaring, men också en kort: Kina. Så sent som 2005 tillverkades nästan alla solceller i Japan, Europa och USA.1 Numera domineras tillverkningen alltmer av Kina tillsammans med några andra asiatiska länder som Taiwan och Malaysia. År 2016 tillverkades bara var tredje solcell utanför Kina, och bara en på tio utanför Asien.2

Det geografiska skiftet av hela solcellsindustrin med det efterföljande prisfallet drevs fram av flera faktorer, varav ingen har särskilt mycket med kinesisk innovation att göra. Det handlar dock om mer än bara lågbetald arbetskraft, vilket ofta är standardförklaringen.3,4 Jag fördjupar mig inte mer i orsakerna här. Konsekvenserna är desto mer okomplicerade. Förutom det redan nämnda prisfallet fick Kinas övertagande en annan tydlig följd: smutsigare solceller.

Det är lätt att glömma att miljöteknik oftast produceras som vilken industriprodukt som helst, och därmed ger skador på miljön. Det enda som tydligt skiljer en solcell från en tvättmaskin eller mobiltelefon är att solcellen efter installationen kommer att omvandla solenergi till el. Just att generera el är i sig inget som stabiliserar atmosfärens koldioxidhalt, men det kan ersätta andra, mer koldioxidintensiva kraftslag. Men den vinsten ger inte anledning att bortse från förlusterna, och därför är det viktigt att titta närmare på solcellsproduktionen i Kina.

Generellt sett har den kinesiska solcellsindustrin högre utsläpp av föroreningar, den använder mer material och har sämre energieffektivitet än tillverkarna i Europa.5 Det finns negativa miljöeffekter längs hela produktionskedjan. Ett exempel: utvinningen av kisel (centralt material i de allra flesta solceller) resulterar i kraftiga luftföroreningar som ger negativa effekter på jordbruket och människors hälsa på den kinesiska landsbygden. En studie har beräknat att om kostnader för sådant som sämre skördar och vård av svåra lungsjukdomar betalades av industrin, skulle vinsterna bli uppemot en fjärdedel lägre.6 Solcellsenergi är också mycket mer materialintensiv än fossil energi, med stora behov av stål, koppar och aluminium.7

Även om alla ekologiska konsekvenser är viktiga har jag valt att här fördjupa mig i solcellernas bidrag till klimatförändringen, eftersom det är mest omdiskuterat. En djupdykning bland några färska livscykelanalyser av olika sorters solcellsmoduler "made in China" visar att de från vaggan till graven släpper ut mellan 51 och 87 gram koldioxidekvivalenter per producerad kilowattimme, i snitt ungefär 60 g CO2-eq/kWh.8,9,10,11,12,13,14,15

Jämfört med kol, som släpper ut över 1000 g CO2-eq/kWh, är det inte så mycket. Men i jämförelse med europeiska solceller, som har livscykelutsläpp på mellan 23 och 38 g CO2-eq/kWh beroende på vilken sort,16 är det dubbelt (!) så mycket. Att kinesiska solceller är sämre för klimatet och miljön är naturligtvis inte så konstigt, med tanke på att Kina till skillnad från Europa dels får den större delen av sin el från kol och dels har få miljöregleringar och krav på energieffektivitet.17

Tillväxt och energikannibalism: har solcellsindustrin en energi- och koldioxidskuld?

Många kan förstå att tillväxt av kolkraft är dåligt, men inte kan det väl vara annat än bra att solkraften växer? Som vi konstaterat leder solcellstillverkningen till klimatutsläpp, men utöver det har den också en energiförbrukning. Å andra sidan genererar solceller el. Därför kan man tala om en återbetalningstid för solceller. Vad gäller energi är återbetalningstiden för en europeisk solcell runt ett år,18 medan den för en kinesisk solcell är ungefär dubbelt så lång, ibland längre.19,20 Eftersom en solcell håller uppemot 30 år betyder det här att den är en nettoproducent av energi större delen av sin livstid.

Men när man byter ut förstoringsglaset mot en helikopter ser det inte lika enkelt ut, eftersom man då får beakta tillväxten i hela systemet. Det är helt enkelt så att en för hög tillväxttakt kan göra att energi- och utsläppsbesparingarna som åstadkoms med den befintliga solkraftskapaciteten omintetgörs av den energiförbrukning och de utsläpp som utbyggnaden av ny solkraftskapacitet kräver. Klimat- och energivinsterna kan "ätas upp" av nyproduktionen, vilket fått en del akademiker att mynta begreppet energikannibalism.

Som diagrammet nedan visar har solkraften sedan länge haft en mycket stark tillväxt, genom utbyggnad med flera tiotals procent varje år. Den uppenbara följdfrågan är här huruvida solcellsindustrin som helhet varit en nettoproducent av energi och bidragit till minskad klimatpåverkan under sin historia. Om vi tänker oss att alla världens solceller genom historien istället varit ett enda ständigt expanderande kraftverk, skulle kraftverket då ha sparat mer energi och koldioxidutsläpp än vad det förbrukat?

Baserat på data från IEA

Svaret är ja. Det finns inte många studier i ämnet, men de som gjorts tyder på att brytpunkten inträffade någon gång på 2010-talet. En studie anger att industrin sannolikt betalade av sin energi- och klimatskuld 2011, och absolut senast 2018.21 En annan studie, med en något annorlunda modell, beräknar att energiskulden avbetalas någon gång mellan 2015 och 2020.22 Båda studier konstaterar att den flera decennier långa väntan på denna brytpunkt huvudsakligen berott på att tillväxttakten varit så hög att teknikutvecklingen inte har hängt med.

 Det finns dock flera intressanta nyanser av den här frågan. Av allt att döma har solcellsindustrin i Kina ännu en stor ackumulerad miljöbelastning. 2015 var det första året som den kinesiska solcellsindustrins miljövinster var större än miljökostnaderna, och det är en lång väg kvar tills detta gäller också på kumulativ nivå. För den kinesiska industrins hållbarhet är det avgörande att fler solceller installeras på hemmaplan istället för att exporteras.23 Indiska forskare räknar med att solkraften i Indien inte kan växa med mer än sju procent årligen om den faktiskt ska vara en nettoproducent i det indiska energisystemet.24

Solcellernas bidrag till omställningen är alltså sedan relativt nyligen positivt, men fortfarande litet. Finns det sätt att påskynda omställningen genom snabbare tillväxttakt, utan att det underminerar hållbarheten? Den tekniska utvecklingen är viktig. Om den skulle upphöra skulle nästan all el befintliga solceller producerar om några år behövas för att tillverka nya solceller (energikannibalism), givet nuvarande tillväxttakt. Tyvärr är den tekniska utvecklingen i stort inriktad på att minska ekonomiska kostnader, snarare än att minska förbrukningen av energi och fossila bränslen.25

En bättre lösning för att öka hållbarheten är att omförflytta tillverkningen och installationen. En ljuspunkt är att alltfler solceller som produceras i Kina också börjar installeras i Kina, ett väldigt fossilberoende land med hög solinstrålning. Men fortfarande går de flesta solceller på export från södra Asien med sitt kolintensiva elnät till Tyskland, Japan och andra platser där solinstrålningen är lägre och andelen förnyelsebart i elnätet högre.26,27 Det optimala vore att producera solpaneler i länder som Sverige för att sedan exportera dem till exempelvis Kina, Saudiarabien eller Australien. En sådan modell skulle också tillåta långt högre tillväxttakter än idag, utan att det globala solkraftssystemet riskerar att drabbas av energikannibalism och får en växande klimatskuld.

Kontroversiella systemgränser: solcellens energimetabolism

Som sagt är återbetalningstiden av energi (energy payback time, EPBT), ett viktigt mått på solcellernas energiprestanda. Ett annat är vad som på svenska har översatts till nettoenergi, det vill säga hur mycket energi man får ut i förhållande till vad man "stoppar in". Betydligt vanligare än nettoenergi är den engelska förkortningen EROI, energy returned on (energy) investment. Om vi, till exempel, har en energiåterbetalningstid på 3 år och en livstid på 30 år är EROI 27:3, alltså 9:1. För varje investerad enhet energi fås nio energienheter tillbaka. En metaanalys och systematisk översikt från 2015 kom fram till att solcellers EROI varierar mellan 8,7 och 34,1.28 En annan studie finner ett medelvärde på 10, medan olja har ungefär det dubbla och vattenkraft nästan 100.29

Varför är EROI intressant? För att det är avgörande för civilisationens möjlighet att upprätthålla sig själv. Ju lägre EROI, desto större andel av samhällets energiproduktion måste gå tillbaka till energisektorn för underhåll och förvaltning. De första lättillgängliga fossila bränslena hade mycket hög EROI men sedan dess har fossilenergins EROI successivt försämrats. Det har vi löst genom att bygga ut energiproduktionen i absoluta tal så att vi ändå kan få ett stadigt växande energiöverskott till våra samhällen. Nu verkar både den svenska och globala tillväxten i energiproduktionen ha avstannat, vilket i praktiken betyder att den energi som är tillgänglig för samhällets övriga sektorer minskar. Det här är en trend som oroar tänkare från såväl oljeindustrin30 som omställningsrörelsen.31

Eftersom EROI som jag ser det framför allt är intressant ur ett bredare samhällsperspektiv finns det anledning att ifrågasätta värdet av de studier som ser till en enda solcellsmodul inom relativt smala systemgränser med teoretiska antaganden om lång livslängd och hög solinstrålning. En "utvidgad" EROI inkluderar förutom den direkta energianvändningen också energiinvesteringen kopplad till arbetskraften och kapitalkostnader, och använder sig dessutom av verklig data. Den första sådana studien på solceller, som utgår från att där pengar spenderas går det också åt energi, drog slutsatsen att solcellernas EROI är mellan 2 och 3.32 Två studier med snarlika systemgränser har kommit fram till samma låga resultat,33,34 vilket alltså är väsentligt lägre än vad de konventionella metoderna erhåller. Det ska sägas att de här studierna är mycket kontroversiella. När en studie på solpaneler i skuggiga Schweiz kom fram till en utvidgad EROI på under 1, med ungefär samma metod, fick den ett långt och initierat svar undertecknat av 22 solcellsforskare från hela världen.35,36

Gemensamt för alla de här studierna är att de 1) i stor utsträckning använder empiriska data snarare än teoretiska antaganden, 2) tar hänsyn till hela infrastrukturen som krävs för att solcellerna ska kunna leverera elektricitet, 3) konverterar penningflöden till motsvarande energiflöden och 4) är mycket ifrågasatta av forskare som är skolade i standardmetodiken. Den tydligaste förespråkaren för breddade systemgränser är Charles Hall, en av EROI-begreppets pionjärer. Han publicerade med en annan forskare den första studien av det här slaget och har sedan dess försvarat den mot sina kritiker. Han menar att de flesta gjorda antaganden trots allt är försiktiga och i underkant, och att han till och med utelämnat flera faktorer för att inte vara för kontroversiell.37,38

Såvida solcellernas verkliga EROI är så låg, och deras energiåterbetalningstid därmed lång, måste tillväxten hålla ett betydligt lugnare tempo än idag om hållbarheten ska upprätthållas. Om resultaten stämmer har den globala solcellsindustrin än idag förbrukat mer energi och fossila bränslen än vad den kompenserat för.

Slutsats och diskussion

Av den här granskningen drar jag några slutsatser. Till att börja med står det klart att den kraftigt sänkta prislappen på solceller haft en annan, mindre uppmärksammad prislapp, nämligen försämrad klimatprestanda. Visst har solcellen fått en stadigt förbättrad effektivitet för varje år, och ser man till vad som hänt inuti fabriken har utvecklingen gått framåt. Men i och med tillverkningens flytt till Asien är solcellens ekologiska ryggsäck nu tyngre än vad den varit på många år. 

 Ytterligare en slutsats är att solcellerna är ännu en teknik som fått sitt verkliga genombrott när den kunnat utnyttja assymetriska (läs: ojämlika) relationer i världsekonomin. Solcellerna är ett i raden av exempel på hur storskalig miljöskadlig tillverkning förskjuts från resursstarka regioner till fattigare delar av världen, medan slutprodukten i hög utsträckning går tillbaka till de resursstarka regionerna – de flesta arbetare i Kinas solcellsindustri har inte själva råd med solceller.

Inte heller tillväxten visade sig vara oproblematisk. Det är bra att teknikutvecklingen hann ikapp tillväxten och att solcellerna efter fyrtio år äntligen levererar det de ska, nämligen tillskott av elektrisk energi och minskade utsläpp i det globala energysystemet. Men eftersom förbättringspotentialen är så enorm finns inte anledning att jubla än. Och tyvärr styrs inte utvecklingen av ekologiska överväganden utan världsekonomins rådande spelregler. Tillverkningens och installationens miljömässigt osmarta lokalisering gör att solcellernas hållbarhet bara är marginell. Vi har omvandlat kol och mineraler i soliga södra Asien till hushållsel på jordklotets nordligare breddgrader. Förhoppningsvis kommer Kinas solcellsindustri fortsätta på spåret bort från fullständig exportorientering, vilket gör situationen lite mer rimlig (här kan EU:s och Trump-administrationens strafftullar faktiskt vara till hjälp).

Även om jag förhåller mig något skeptisk till påståenden om att solcellerna i praktiken är mycket underlägsna fossila bränslen står jag fast vid det jag hävdade inledningsvis om vikten av att zooma ut. Det behövs fler studier av solcellernas utvidgade EROI, som också tar hänsyn till de senaste årens effektivitetsutveckling. Man ska inte utesluta att solcellerna ur energisynpunkt faktiskt är betydligt sämre än hur de marknadförs.

Det är viktigt att ha i åtanke att om det nu skulle vara så att solcellerna har väldigt låg EROI betyder det inte att de är värdelösa. Att ett kraftslag inte ensamt kan upprätthålla en avancerad global civilisation hindrar det inte från att ändå fylla en funktion i världens energisystem, till exempel på avlägsna eller svårtillgängliga platser där det finns små möjligheter att kopplas in till ett större elnät. Att acceptera de kontroversiella forskningsresultaten behöver inte betyda att vi ska avfärda solceller. En minst lika giltig slutsats är att avfärda idén om att den komplexa högteknologiska samhällsmodell vi har idag kan bibehållas utan fossila bränslen.

För att återknyta till inledningen: är solcellerna ännu en teknikförälskelse dömd att slockna? Kommer vi leta vidare efter en ny teknikpartner att försköna, nya brister att förbise? Solcellernas negativa miljöeffekter är långt större än vad de flesta tror, och solcellsektorn verkar ha varit en belastning för planetens klimat- och ekosystem och samhällets energisystem ända fram till för några år sedan. Både prisfallet och tillväxten, som brukar berömmas, har såväl positiva som negativa sidor. De hinder som står i vägen för ökad hållbarhet är dock inte oöverstigliga, men det är orealistiskt att förändra något utifrån dagens politisk-ekonomiska system. Solcellernas roll i omställningen behöver lyftas in i den planetpolitiska debatten, snarare än att ses som något underförstått och givet. Det är dags att lämna förälskelsefasen, men vi kan fortsätta relationen ett tag till, med sunt kritiska glasögon.

Referenser

1. Puttaswamy, N., Ali, M.S. (2015) 'How did China become the largest solar PV maufacturing country?', CSTEP working paper series 2015-02 [Online]. Tillgänglig på:
http://www.cstep.in/uploads/default/files/publications/stuff/CSTEP_Solar_PV_Working_Series_2015.pdf

2. REN21 (2017) Renewables 2017 Global Status Report, Paris: REN21 Secretariat.

 3. Fialka, J. (2016) 'Why China is dominating the solar industry', Scientific American, 19 december [Online]. Tillgänglig på:
https://www.scientificamerican.com/article/why-china-is-dominating-the-solar-industry/
(Hämtad: 21 mars 2018).

 4. Goodrich, A.C., Powell, D.M., James, T.L., Woodhouse, M., Buonassisi, T. (2013) 'Assessing the drivers of regional trends in solar photovoltaic manufacturing', Energy & Environmental Science, 6(10), pp. 2811-2821.

 5. Hong, J., Chen, W., Qi, C., Ye, L., Xu, C. (2016) 'Life cycle assessment of multicrystalline silicon photovoltaic cell production in China', Solar Energy, 133, pp. 283-293.

 6. Wang, Z., Wei, W. (2017) 'External cost of photovoltaic oriented silicon production: A case in China', Energy Policy, 107, pp. 437-447

 7. Hertwich, E.G., Gibon, T., Bouman, E.A., Arvesen, A., Suh, S., Heath, G.A., Bergesen, J.D., Ramirez, A., Vega, M.I., Shi, L. (2015) 'Integrated life-cycle assessment of electricity-supply scenarios confirms global environmental benefit of low-carbon technologies', PNAS, 112(20), pp. 6277-6282.

 8. Fu, Y., Liu, X., Yuan, Z. (2015) 'Life-cycle assessment of multi-crystalline photovoltaic (PV) systems in China', Journal of Cleaner Production, 86, pp. 180-190.

 9. Yue, D., You, F., Darling, S.B. (2014) 'Domestic and overseas manufacturing scenarios of silicon-based photovoltaics: Life cycle energy and environmental comparative analysis', Solar Energy, 105, pp. 669-678.

 10. Hong, J., Chen, W., Qi, C., Ye, L., Xu, C., op. cit.

 11. Yao, Y., Chang, Y., Masanet, E. (2014) 'A hybrid life-cycle inventory for multicrystalline silicon PV module manufacturing in China', Environmental Research Letters, 9(11), pp. 1-11.

 12. Chen, W., Hong, J., Yuan, X., Liu, J. (2016) 'Environmental impact assessment of monocrystalline silicon solar photovoltaic cell production: a case study in China', Journal of Cleaner Production, 112, pp. 1025-1032.

 13. Qi, L., Zhang, Y. (2017) 'Effects of solar photovoltaic technology on the environment in China', Environmental Science and Pollution Research, 24(28), pp. 22133–22142.

 14. Ding, N., Liu, J., Yang, J., Yang, D. (2017) 'Comparative life cycle assessment of regional electricity supplies in China', Resources, Conservation and Recycling, 119, pp. 47-59.

 15. Yu, Z., Ma, W., Xie, K., Lv, G., Chen, Z., Wu, J., Yu, J. (2017) 'Life cycle assessment of grid-connected power generation from metallurgical route multi-crystalline silicon photovoltaic system in China', Applied Energy, 185, pp. 68-81.

 16. de Wild-Sholten, M.J. (2013) 'Energy payback time and carbon footprint of commercial photovoltaic systems', Solar Energy Materials and Solar Cells, 119, pp. 296-305.

 17. Yue, D., You, F., Darling, S.B., op. cit.

 18. de Wild-Sholten, M.J., op. cit.

 19. Yu, Z., Ma, W., Xie, K., Lv, G., Chen, Z., Wu, J., Yu, J., op. cit.

 20. Yue, D., You, F., Darling, S.B., op. cit.

 21. Louwen, A., van Sark, W.G.J.H.M., Faaij, A.P.C., Schropp, R.E.I. (2016) 'Re-assessment of net energy production and greenhouse gas emissions avoidance after 40 years of photovoltaics development', Nature Communications, 7, pp. 1-9.

 22. Dale, M., Benson, S.M. (2013) 'Energy balance of the global photovoltaic (PV) industry - is the PV industry a net electricity producer?', Environmental Science & Technology, 47(7), pp. 3482–3489.

 23. Xu, L., Zhang, S., Yang, M., Li, W., Xu, J. (2018) 'Environmental effects of China's solar photovoltaic industry during 2011–2016: A life cycle assessment approach', Journal of Cleaner Production, 170, pp. 310-329.

 24. Mathur, J., Bensal, N.K., Wagner, H-J. (2004) 'Dynamic energy analysis to assess maximum growth rates in developing power generation capacity: case study of India', Energy Policy, 32(2), pp. 281-287.

 25. Golden, M. (2013) 'Global solar photovoltaic industry is likely now a net energy producer, Stanford researchers find', Stanford Report, 2 april [Online]. Tillgänglig på:
https://news.stanford.edu/news/2013/april/pv-net-energy-040213.html
(Hämtad: 21 mars 2018).

 26. ibid.

 27. REN21, op. cit.

 28. Bhandari, K.P., Collier, J.M., Ellingson, R.J., Apul, D.S. (2015) 'Energy payback time (EPBT) and energy return on energy invested (EROI) of solar photovoltaic systems: A systematic review and meta-analysis', Renewable and Sustainable Energy Reviews, 47, pp. 133-141.

 29. Hall, C.A.S., Lambert, J.G., Balogh, S.B. (2014) 'EROI of different fuels and the implications for society', Energy Policy, 64, pp. 141-152.

 30. Cobb, K. (2015) 'One of the most worrying trends in energy', Oilprice.com, 7 april [Online]. Tillgänglig på:
https://oilprice.com/Energy/Energy-General/One-Of-The-Most-Worrying-Trends-In-Energy.html
(Hämtad: 21 mars 2018).

 31. Landgren, J., Hansson, R. (2015) Olja för blåbär, Stockholm: Fri Tanke förlag.

 32. Prieto, P., Hall, C.A.S. (2012) EROI of Spain's Solar Electricity System, New York: Springer Publishing Company.

 33. Palmer, G. (2013) 'Household solar photovoltaics: supplier of marginal abatement, or primary source of low-emission power?', Sustainability, 5(4), pp. 1406-1442.

 34. Weißbach, D., Ruprecht, G., Huke, A., Czerski, K., Gottlieb, S., Hussein, A. (2013) 'Energy intensities, EROIs (energy returned on invested), and energy payback times of electricity generating power plants', Energy, 52, pp. 210-221.

 35. Ferroni, F., Hopkirk, R.J. (2016) 'Energy Return on Energy Invested (ERoEI) for photovoltaic solar systems in regions of moderate insolation', Energy Policy, 94, pp. 336-344.

 36. Raugei, M., Sgouridis, S., Murphy, D., Fthenakis, V., Frischknecht, R., Breyer, C., Bardi, U., Barnhart, C., Buckley, A., Carbajales-Dale, M., Csala, D., de Wild-Sholten, M.J., Heath, G., Jæger-Waldau, A., Jones, C., Keller, A., Leccisi, E., Mancarella, P., Pearsall, N., Siegel, A., Sinke, W., Stoltz, P. (2017) 'Energy Return on Energy Invested (ERoEI) for photovoltaic solar systems in regions of moderate insolation: A comprehensive response', Energy Policy, 102(), pp. 377-384.

 37. Abdulla, K. (2018) Why is quality of life limited by EROI with renewable Energy? [Online]. Tillgänglig på:
https://www.researchgate.net/post/Why_is_quality_of_life_limited_by_EROI_with_renewable_Energy
(Hämtad: 21 mars 2018).

 38. Hall, C.A.S., Bardi, U. (2016) The real EROI of photovoltaic systems: professor Hall weighs in. [Online]. Tillgänglig på:
http://cassandralegacy.blogspot.se/2016/05/the-real-eroi-of-photovoltaic-systems.html
(Hämtad: 21 mars 2018).