PLANETPOLITIK

Det nya coronaviruset har lett till oljepriser runt 20 dollar per fat. I ljuset av det verkar varningarna om oljans slut och stegrande oljepriser inte särskilt verklighetsförankrade. Men både ekonomer och geologer har förenklat "peak oil". Det är en fråga om hur det ekonomiskt hållbara prisfönstret – tillräckligt höga priser för att producenterna ska överleva och tillräckligt låga för att konsumenterna ska ha råd – ständigt krymper, och både geologi och ekonomi spelar roll. Den första vågen av intresse för oljans produktionstopp, peak oil, startade på 1970-talet. Då stod det klart att geologen Marion King Hubbert fick rätt i sin förutsägelse från 1956 att USA skulle nå sin produktionstopp 1970. Både i expertkretsar och bland allmänheten var oljans framtid, och resursbrist överlag, på dagordningen. När oljekriserna från 1970-talet verkade vara över svalnade den här första vågens intresse för oil. Den andra vågen inleddes 1998, med en vetenskaplig artikel av Colin Campbell oc...

Miljöfrågorna har aldrig varit så högt upp på den politiska dagordningen som nu. I många länder går politiker från ord till handling med miljöpolitiken. Förnyelsebar energi och hållbara produktionsmetoder växer. Samtidigt fördjupas de ekologiska kriserna för varje dag som går. Varför händer det så lite när det görs så mycket? För att komma tillrätta med miljöproblemen måste vi nå dess strukturella orsak: den rika världens livsstil. Eliter och härskare har alltid levt i överflöd på bekostnad av andra. Hög materiell standard är inte alls någon ny företeelse, men har alltid varit förbehållet ett priviligierat fåtal. Det förändrades på 50-talet. Då började den industriella modell som först utvecklades av biltillverkaren Ford – med massproduktion, höga löner och stora produktivitetsökningar – spridas över Nordamerika, Västeuropa och Japan. Med en massmarknad av standardiserade konsumtionsvaror kunde vanligt folk (i den rikaste delen av världen) leva som eliter och härskare alltid har gjort...

Förbränningsmotorn och bilen sägs ofta vara bland de viktigaste uppfinningarna i världshistorien. Bilen har mycket riktigt förändrat världen, men det är inte för att bilen i sig är särskilt fantastisk. Genom tillgång på billig olja, ett utbrett vägnät och stadsplanering har samhället burit fram bilen. Så fungerar teknikutveckling, och därför avgörs inte heller elbilens öde av dess tekniska prestanda. Teknikhistorien visar att politik och ekonomi, inte teknik, styr innovationernas spridning i samhället. Bilen är ett fyrhjuligt fordon försett med en motor. Det finns olika sorters motorer men förbränningsmotorn är den som överlägset flest bilar är och var utrustade med. En förbränningsmotor suger in luft från atmosfären, trycker ihop den och antänder den. Då exploderar det och energin i det utnyttjas för att driva bilen framåt. Luften lämnas tillbaka till atmosfären igen, men i förändrad form med förbränningsgaser som vattenånga och koldioxid. Därefter börjar processen om igen och uppr...

Solen blir, som vi lärt oss i skolan, successivt större och varmare. I en avlägsen framtid kommer den steka och sluka hela jorden. Det måste också betyda att den var betydligt svalare förr i tiden. Ändå har jordens temperatur varit någorlunda stabil i åtminstone en halv miljard år. Gaia, som jordsystemet ofta kallas, är uppenbarligen utrustad med en termostat. Särskilt bra är den inte, eftersom jorden varit både helt istäckt och farligt het under kortare perioder. Ändå har den parerat solens uppvärmning tillräckligt väl för att möjliggöra livets cykler av blomstring, kollaps och pånyttfödelse under årmiljoner. Den planetära termostaten är koldioxid. Som bekant bidrar koldioxid i atmosfären till växthuseffekten, som fångar solens värme ett tag innan den läcker ut i rymden igen. När solen var yngre och svagare var koldioxidhalten hög och höll inne mer värme, men över tid har koncentrationen av koldioxid sjunkit.  Det är lätt att tro att växternas samspel med koldioxiden i luften är...

Många i miljörörelsen sätter hopp till den så kallade cirkulära ekonomin. Den cirkulära visionen är en ekonomi som sluter materialflödena. Därmed förutsätter den återvinning, det vill säga att tillvarata materialet i avfall och använda det igen. Men missuppfattningarna som omgärdar återvinningen är många. Återvinning är inte den miljövänliga evighetsmaskin som den cirkulärekonomiska modellen antar och målet om slutna kretslopp står inför flera problem eller rentav oöverstigliga hinder.

Under försommaren 1940 anföll Nazityskland både Norge och Danmark och handelsförbindelserna västerut skars av. Det innebar en akut oljebrist som på olika sätt drabbade alla människor i det samtida Sverige. För bonden Olof i Närke betydde det att han återigen fick arbeta med sin häst Bruno efter en period med traktor. Men Olofs och Brunos återförening skulle bli kortvarig. En annan följd av oljebristen var nämligen att Sverige började söka med ljus och lykta efter lämpliga skiffertillgångar att omvandla till bränsle, och hittade sådana under matjordarna på Närkesslätten. Kvarntorps gård hade försörjt Olofs familj och deras kunder i Örebro med mat. På kort tid kom den att omvandlas till industriorten Kvarntorp, som var med och försörjde krigsekonomin och senare hela det svenska folkhemsbygget med energi. Jag har länge närt en idé om att varje industriellt framsteg har offer och en skugga. Eller, med andra ord, att industriella framsteg leder både till förlorade mänskliga och kulturella...

Sjöfartsindustrin har stor klimatpåverkan och orsakar luftföroreningar med betydande effekter på människors hälsa. Samtidigt är de industriella lastfartygen helt oumbärliga för världshandeln. Branschen har själv tagit några initiativ för hållbarhet, men de verkar otillräckliga för att nå ens lågt satta klimatmål. Det är mot bakgrund av det här som segelfartyg blivit ett seriöst alternativ. Har de vad som krävs för att ersätta de fossildrivna fartygen? Eller behöver också världshandeln förändras?

Världsekonomin hungrar efter metaller och mineraler och hungern mättas genom gruvdrift. Men gruvindustrins plundring av planeten börjar möta fysiska begränsningar. De bästa mineralfyndigheterna är tömda och koncentrationen av mineraler sjunker successivt i världens nya och gamla gruvor. Jordens resurser lär inte "ta slut" men energikostnaderna för att utvinna dem kommer skena iväg. Det måste såväl gruvindustrin som resten av samhället anpassa sig efter.

Den som åker från flygplatsen i Split längs Makarskarivieran, en av Europas mest besökta kustremsor, lägger snabbt märke till de höga branta bergen. Det är Biokovo, ett bergmassiv som bildar en storslagen kuliss mot turistorterna längs södra Kroatiens kustlinje. Den fredade delen av Biokovo är en rik artfabrik med fascinerande skepnader, tillgänglig genom ekoturism. Men längs massivets oskyddade fot finns något helt annat: stenbrott, cementfabriker och betongstäder. Den här dragkampen, mellan biologisk mångfald och industrialiseringens omättliga betongaptit, präglar nästan alla världens kalkstenslandskap. Kalksten är en sedimentär bergart som bildas genom avlagring av sediment från marina organismer. Med andra ord är kalkstenslandskapen kompakta soptippar av koraller, snäckskal och andra yttre skelett som havens varelser lämnade efter sig när de dog för miljoner år sedan. En avgörande egenskap hos kalkstenen är att den är delvis löslig. På så sätt kan regnvatten bilda grottor, håligh...

Varför protesterar människor mot vattenkraft? Jag gör tre nedslag i vattenkraftens nutid och dåtid, både här och där, för att utreda den frågan. När man skrapar på ytan visar det sig att förnyelsebart inte är lika med hållbart. Tvärtom är vattenkraften ett destruktivt kraftslag som utnyttjar utsatta människor och skadar sårbara ekosystem, oavsett om den etablerar sig i norra Sverige, på östra Island eller i Himalaya.

Hur kan isbjörnsungar som aldrig satt sin fot utanför idet ha högre nivåer av industrikemikalier och insektsgift i kroppen än några andra djur på jorden? Varför är bröstmjölken från många inuitkvinnor så toxisk att de avråds från att amma sina barn? Det är dags att omvärdera bilden av Arktis som en ren vildmark i en smutsig värld. I själva verket har Arktis genom orättvisa omständigheter kommit att spela en central roll i den globala industriella metabolismen.

Drastiskt sjunkande priser, kraftig tillväxt och snabb teknisk utveckling har präglat solcellsmarknaden det senaste decenniet. När det gäller solceller finns inget annat än glada nyheter, och solpaneler på taken har blivit en stark symbol för hållbarhet. Men de här stämningarna har vi sett ofta i miljöteknikens historia. Är solcellerna ännu en teknikförälskelse som kommer att slockna när vi inser nackdelarna?